Fredagar
Jag och fredagar verkar inte gå ihop alls. Förstår inte ens varför. De senaste 4 fredagarna har varit riktigt dåliga dagar för mig. Kanske för att jag kämpar i en hel vecka med att hålla humöret upp och försöker orka så mycket som möjligt, och sen så fort det blir helg så släpper allting. Vill bara sova ikväll igen, så har tagit sömntabletterna redan och om nån timme eller två så lär jag ligga och sova.
Att bli så här hysteriskt ledsen och må så dåligt att man helst utav allt skulle vilja dö, gör mig så otroligt trött.
Sen att det finns människor runtomkring mig som inte kan förstå, utan hela tiden bara tjatar om att jag ska förstå. Känns som att jag ändrar mig gång på gång och försöker medan andra människor fortsätter och vara precis likadana. Varför försöker jag ens när det bara gör mig ledsen i slutändan? Jag kan inte ändra på nånting ensam...
Så nu tänker jag ta min fina spelningslista på spotify (V.I.D = Vill inte dö), som jag speciellt gjort för såna här dagar, och lägga mig i sängen och bara gråta.
Det finns en video på youtube, med en dikt som jag tycker är så underbar men sorglig.
Tänkte att nån kanske ville läsa den och försöka förstå. Finns en enda mening som jag inte tycker om "Maybe then you would always think about what you say to me". Känns som att det är nått jag inte vill att någon ska göra.
Sometimes, people do not take BPD seriously..
Sometimes you simply do not understand..
Well I wish I could give you my pain
So you can feel the things I do,
Just for one day
I wish I could give you my eyes
So you can see all the fears I do,
Just for one day
I want you to walk in my place
for one day,
To feel how I feel
To see the world the way I do,
To be me just for one day
Maybe then you would really understand
I would walk next to you,
So I could see what I am like to you..
I would walk away from you,
So you would know how that feels to me.
I would raise my voice,
So you would know what that feels like too
Then I would leave you, Alone in crisis
So you could feel my pain,
So you could taste my tears
And then..
You would feel the scream inside,
Just like I do.
If you were to spend just one day as me,
All your colours would be taken away
You would only see two.
,
If you were to be me for just one single day,
You would know then why I fear the things I do
Why I am the way I am
And why I always say
I can't live without you.
Why it hurts to smile and why,
It feels like weakness to cry.
You would know why I always say... Please don't leave me
And you would know that even though sometimes
I think I hate you, but really I never do
And you would know why the smallest things,
makes so much difference to me
How the smallest things are often forgotten so easily
The few words to tell me I will be okay..
The few words to say,
You are never alone.
The grip of your hand... Your warm embrace
Feeling safe and secure..
Just one day as me.
Your heart would hurt,
All your inside would too
Just one day as me,
You would want to run away from being just like me
Maybe you would learn something,
Maybe then you would always think about what you say to me..
Maybe then you could try,
And take my pain from me
At least, if you spent one day as me,
You could go back to being you again..
It's not that easy for me
I'm here as me all of the time.
For alot more than....
Just one day.
